eriks

Jag är så lycklig nu...
Älskar henne och mini så jävla mycket.



Varför ska man då jäkta på för?
Att man hela tiden måste gå från de ena jobbiga till de andra.
Nu när vi har chansen så kan vi väl landa först innan vi sätter igång en ny tvist.
Jag kommer inte orka med de här om de ska blir en större grej.
De komemr tära på oss och jag hopas vi kommer klara det men de är det att man
är villig till att riskera allt på ett bräde.

Jag säger inte att de kommer bli så här men jag befarar det.
Jag är inte stark nog än att börja om från början med allt tjaffs...
Som sagt så är de inte brist med kärlek till henne och dom små..
utan de är att jag tror inte påde snabba lösningarna eftersom vi provat dom nu.
Och de har inte mer än bara satt i ekonomiska trångmål och vi blir skylldiga pengar överallt.
Därför krävs de mer än bara en snabb lösning där de får bära elelr brista.

Ska vi förbli en familj så är de noga med va vi gör för de ska funka.
Men de spelar ingen roll vad ja säger så blir ja den dumma pessemistiska av oss.
Men jag är rädd. Rädd för vad detta kan medföra dör oss denna gång.
Vi har inte äns råd att leva och ligger efter med räkningar.

Man kan tydligen inte leva på kärlek.......hmmm...

Dagens händelse: